Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU-kraven

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL:s forskare Lars Zetterberg varnar i pressmeddelandet för att Sverige ser ut att missa sina EU-åtaganden i sektorn:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp till maximalt 5,2 miljoner ton via utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att en sådan användning innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars skulle kunna säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för det återstående gapet på 5,8 miljoner ton

Efter möjlig användning av EU ETS återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL bedömer att kostnaden är mycket osäker eftersom många medlemsstater har underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen kan effekten förstärkas genom en ränta-på-ränta-liknande uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL:s forskare Per Strömberg kan sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas också i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.