Vuxenvården saknar behandling för unga med ARFID
En 25-årig kvinna med ARFID får ingen fortsatt vård i vuxenvården – bristande kunskap och behov av mer forskning.
Vuxenvården saknar ofta kunskap om ARFID
En 25-årig kvinna med diagnosen ARFID berättar att hon inte får fortsatt vård när hon går över till vuxenvården, som rapporterat av SVT. Hon fick diagnosen som tonåring efter långa perioder med ett mycket begränsat ätande, och beskriver att flera vårdkontakter i vuxenvården inte kände till diagnosen trots tidigare stöd från psykolog och dietist inom barn- och ungdomsvården.
Behov av ökad kunskap och forskning
Patientens kost var under perioder starkt begränsad till exempelvis pasta och ljust bröd, vilket påverkar vardagsliv och socialt umgänge. Chefen för ätstörningsmottagningen i Varberg uppger att mer kunskap och forskning behövs för att vuxenvården ska kunna ta emot och behandla patienter med ARFID på ett bra sätt.
Vad ARFID innebär
ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder) innebär ett mycket begränsat ätande som inte beror på rädsla för viktuppgång. Svårigheterna kan handla om känslighet för konsistens, smak, lukt eller utseende, rädsla för att sätta i halsen eller kräkas, eller liten aptit. Diagnosen togs in i DSM-5 2013 och i WHO:s ICD-11 2018, enligt information från 1177 och Karolinska institutet återgiven av SVT.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
